Världens mest långlivade icke-bloggare

Jag har varit en usel bloggare så länge jag kan minnas. Redan i slutet av 2002 började det. OSX hade släppts och jag hittade ett program som lät mig uppdatera min livejournal utan att behöva använda en webbläsare. Ni förstår, på den tiden var internet så långsamt och vansinnigt fult att det i sig var en rejäl fördel.
Innehållet blev tyvärr inte bättre för det. Men det gjorde inget, för det gick att synka programmet mot iTunes och på så vis visa vad en lyssnade på.
Jag blev istället helt såld på detta banbrytande sätt att visa sin identitet i realtid. Sedan dess har jag hoppat på varenda grej jag hittat där någon ny identitetsbyggande detalj gått att skicka ut. Jag har med sprudlande entusiasm  testat, pillat och, för det mesta, glömt. Så många startade ideer. Så många oanvända konton. Så mycket outnyttjad potential.

Tre fantastiska exempel:

Lidl-bloggen (ett inlägg) Ett personligt projekt där ALLT skulle handlas på Lidl  under en månad.
Fiatpanda ftw (nästan levande) En blogg om mitt räddande av pandor. Det går lite trögt med räddandet just nu.
Morotrecept Åt en kost baserad på morötter under en månad. Hur det gick går faktiskt att läsa sig till i denna tumblr.

I år har jag bestämt mig för att hålla i hatten, strunta i plattformarna och  under tredje säsongen av Blogg100 faktiskt koncentrera mig på kontinuerligt innehåll.

Nu jädrar ska uthålligheten tränas. För livejournal!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *